Del 1
Del 2

Ni studenter och vår förening Humanistiskt Initiativ stöttade samtliga projekt och som tack för bidraget skickade Tjejjouren ett intyg till oss. Eftersom det är så läckert, och för att ni studenter faktiskt är en del av förverkligande av deras fortsatta verksamhet, vill vi dela med oss av den. Så ta åt er. Ni investerade i humaniora och redan nu börjar studenternas idé och projekt bli verklighet.

Vi återkommer senare i år med en uppföljning av projekten. Hur spännande kommer inte det vara?

Fotograf: Cicci Feinstein

I samarbete med Humanioradagarna bjuder Drivhuset in till en starta-eget föreläsning som riktar sig både till dig som har bestämt dig för att starta företag och dig som bara är nyfiken på hur det fungerar.

För nästan exakt sju månader sedan påbörjade vi arbetet med projekt Humanioradagarna 2012, redan då medvetna om hur snabbt ett drygt halvår passerar. Det är idag inget tvivel om att denna tid nu ligger bakom oss och i skrivande stund är även våra två Humanioradagar över. Tiden med arbetet inför Humanioradagarna 2012 har varit fylld av utmaningar och i viss mån motgångar, men det finns inget tvivel om att vi har haft en rolig och utvecklande väg mot målet. Tack vare en fantastiskt projektgrupp har vi lyckats leverera det Ni nu tagit del av under två dagar och som projektledare är jag otroligt tacksam över förmånen att få jobba med så drivna och inspirerande människor!

Humanioradagarna bjöd på fyrtioåtta strålande och intensiva timmar och vi är otroligt nöjda och glada! Intressanta föreläsare och spännande aktörer i all ära, men utan alla Er besökare hade vi inte varit någonting och jag hoppas att Ni har haft det lika bra som jag och mina medarbetare!

Ikväll ses vi på Norrlands nation och firar av Humanioradagarna 2012 med en ordentligt fest: HUMANIORANATTEN!

Tusen tack!

Varma hälsningar,
En glad, något matt och mycket stolt projektledare

Malin Hilmersson

Vad gör NINE speciellt?

NINE arbetar med trendanalys för att utveckla relevanta innovationer till konsumenter. För att kunna göra det behövs rapporter och intervjuer som fångar tidsandan från både makro- och mikronivå. Etnografer, antropologer och etnologer är lämpade för det arbetet och vi samarbetar med flera runtom i världen. Det är utifrån deras spetskompetens och vetenskapliga arbeten som vi kan leverera innovationer som känns relevanta för konsumenten.

Och varför är ni här på HD12?

Marknadsföra oss såklart. Vi är intresserade av humaniorastudenter och vill att du som humanist ska ha oss i åtanke när du bygger din kompetens och sen letar arbetsgivare och samarbetspartners.

Hur hamnade du själv på NINE?

Jag studerade statsvetenskap och socialantropologi tidigare och fullgör nu min fil.kand. från KUSE-programmet (Kultur, Samhälle, Etnografi). Men arbetet NINE började jag redan förra sommaren. Jag ville arbeta med antropologi i arbetslivet och sökte efter en praktik via nätet och hittade NINE.. Och sen har det rullat på med mer jobb, så nu får jag möjlighet att arbeta med att förstå varför människor beter sig som de gör.

Vad menar du med trend mer specifikt?

En trend är ett samhällsmönster som kan uttydas. Som jag nämnde tidigare har vi flera nivåer här, ekonomisk konjunktur och globalisering är exempel på en makrotrend, en socioekonomisk trend inom en sådan överbyggnad är en växande medelklass. Sen har vi mer påtagliga trendmarkörer inom mode, och då är vi nere på mikronivå. Men de är alla relaterade till varandra vid olika punkter, att hitta och analysera trendpunkterna är en del av mitt arbete.

Vad anser du är en förhärskande trend idag?

En övergång ifrån individualism till dividualism, en vilja att dela saker och kunskap med varandra. Facebook är ett exempel på det, men också Blocket. Vi kan se post-materialistiska tendenser och de företag som erbjuder hållbara produkter framför den snabba konsumtionen är dem som vi väljer att köpa av. Att förstå trenderna blir fundamentet för marknadens utveckling.

Avslutningsvis, varför är humaniora viktigt för arbetsmarknaden?

Humanisterna, mer än humaniora, är viktigt för arbetsmarknaden. Det är vi som har spetsutbildningen i att förstå människan som en kontextuell varelse i en tid och ett rum. Men än viktigare är humanistens kritiska perspektiv. Till varje trend finns mottrender, exempelvis män som reagerar mot feministiska vindar genom att återerövra gubbiga drag som skägg och tweed-kavajer istället för att bejaka en identitet som är mer känslosam, icke-maskulin.

Vi humanister kan, och måste, komma ut i ett arbetsliv där vi kan analysera vad människor ger värde, att se vad människor gör till skillnad från vad vi säger oss göra. Humanister måste ta in det mänskliga i arbetsmarknaden.

Humanistiskt initiativ tackade Julia för hennes tid innan hon behövde springa för nästa intervju. För dig som är mer intresserad av NINE finns alla möjligheter att kontakta dem. Varför inte börja med en sökning på nätet, det kanske slutar med jobbet du utbildat dig för?

I dag finns vi på plats, imorrn får man mejla om man vill teckna
prenumeration. Mejla till maria.georgieva@arenagruppen.se

Vi finns på Twitter och på Facebook: www.twitter.com/tiskrarena och på
www.facebook.com/tidskriftenarena

Medan lugnet ännu vilade i debattsalen hade vi ett samtal med Tobias Krantz.

Tobias, behöver Sverige utbildningar inom humaniora?
Ja självklart. Inför framtidens utmaningar behövs humaniora framförallt för ett arbetsliv där det blir lika viktigt att producera miljövänliga lastbilar som att kunna utveckla vem som sitter bakom ratten. Jag tror på humanioras värde. Jag är själv humanist.

Anser du då att humaniorautbildningen ska prioriteras annorlunda från andra utbildningar?
Högskolan organiserar sig själv, inte jag eller Svenskt näringsliv. Däremot behöver kopplingen till arbetsliv utvecklas, och här tror jag det är viktigt att humanisterna själva går före med självförtroende.

Hur skulle situationen utvecklas om det blev handling bakom Svenskt näringslivs förslag om minskad bidragsdel för humanister?
Jag är emot en differentierad utbildningspeng vill jag på en gång säga, det jag talar om är stimulanser av initiativ som visar sig leda till jobb efter utbildning.

Därefter gav Betty Malmberg tid för att diskutera regeringspartiernas uppfattning om resurstilldelning för humaniora.

Vems är ansvaret för att humaniorautbildningen har få resurser och svag arbetsmarknadsanknytning?
Det är ett delat ansvar, och vår regering tar givetvis hänsyn i den här frågan. Fyra timmar i veckan är inte acceptabelt men det viktiga är också att ha sikte på kvalitet snarare än prestationspengar. Exempelvis ämnar vi nu vikta forskning inom humaniora tyngre än tidigare.

Men för studenternas del?
Där är Humanioradagarna ett ypperligt exempel på vad humanister kan göra. Näringslivet har varit trångsynta om potentialen hos humanister och i viss mån behöver utbildningarna vidga perspektiv. Men jag tror det är ni som behöver definiera vad ni vill ha av både arbetsliv och universitetsutbildningarna. Ledordet är att skapa tillväxt.

Kommer vikten av humaniora ur förmågan att bidra till tillväxt?
Det är inte ett motsatsförhållande mellan tillväxt och forskning. Vi talar dels om en kunskapstillväxt men också effektivare sätt att utföra saker på. Vi måste komma ifrån motsatsförhållandet och låta humanister få användning för sina förmågor på arbetsmarknad.

Är det en politik du vill föra?
Ja, den frågan vill jag resa på politisk nivå.

Strax innan debatten drog igång fick vi några minuter med rektor Eva Åkesson.

Var vill du att humaniorautbildningen ska vara 5 år från nu?
Som alla andra ämnen ska de ha gått framåt i kvalitet. Här är det viktigt att vi uppmärksammar anställningsbarheten hos humanister istället för att måla upp en offerbild. Och jag tror starkt på internationalisering här, att lära av erfarenheter från kollegor på andra lärosäten och från er studenter, exempelvis ert arbete med Humanioradagarna.

Kommer du hinna besöka Humanioradagarna 2012?
Om jag kan smita ifrån så gör jag det. Och det är ju så när vi diskuterar dessa ämnen att det vore betydelsefullt att kunna stanna en stund, och ordentligt avsluta ett samtal.

Mer hinner vi inte innan paneldeltagarna uppmanas att ta sin plats.

I förbifarten växlas några ord med Ylva Hasselberg.

Hur känner du inför debatten och Humanioradagarna Ylva?
Laddad.

Laddad?
Som bara den! Det här är ju viktigt.

Plats gjordes för gästerna och debatten tog sin början. Efteråt serverades tårta till gäster och studenter. Sedan fortsatte arbetet för att göra iordning Engelska parken för Humanioradagarna. Intervjuerna och debatten väcker frågor och tankar som fortsatt diskuteras den 28-29 mars på mässa, föreläsningar och vid andra aktiviteter som där bjuds dig som humaniorastudent.

En avslutande reflektion gavs av Sverker Gustavsson som trött men nöjd moderator avnjöt sin tårtbit: ”Tänk, jag tror vi oftare borde prata om varför förståelse av människa är lika viktig som de institutioner och ekonomier hon skapar… Jag borde väl skriva något på det här ämnet rätt snart.”

Intervjun genomfördes av Johan Gärdebo.

Med tanke på det som nyligen hänt i Frankrike är detta en än mer angelägen debatt. I fredags var en av våra paneldeltagare, Daniel Poohl, med i Morgonssoffan i SvT. Se det inslaget här. Inslaget startar 14.45 in i sändningen.

Missa inte debatten, torsdag 29/3 kl. 14:00 Ihresalen.
Deltagare:
Daniel Poohl (Expo)
Johan Lundberg (Axess)
Edda Manga (UU/Feministiskt Perspektiv)